Hemma

Det regnade från Hudiksvall till Enånger och första biten var det dessutom grusväg, ett mindre önskvärt sätt att inleda dagen på. Om man nu inte vet att det blir grillat till middag i sällskap av familjen, något som också resulterade i "en-mil-till-tänket" när det gällde lunch. Efter Enånger träffade jag på Jonathan, han cyklar också genom Sverige ensam i sommar. Vi gick med cyklarna någon kilometer och när vi kommit fram till att hans mål för dagen också var Söderhamn så bjöd jag med honom eftersom han annars skulle varit förvisad till ett blött tält. 
En mil utanför Söderhamn möttes vi av mamma och systersonen Oliver som viftade med en banderoll. "Heja Amanda" och vi skålade med äppelcider i plastglas utanför den lilla pizzerian i Kungsgården.
Den känslan är lätt topp tio udda känslor hittills, att cykla in i staden jag lärde mig cykla i, att komma hem och kunna lägga ner Google maps för att jag hittar själv. 

På kvällen grillade vi, pratade och skrattade. Jag beundrar Jonathan som ändå tog sig igenom en kväll av internskämt och minnen.

 Tre månaders kärlek skulle nu tas igen på två dagar samtidigt som en intervju skulle göras med tidningen och cykelpump samt ny slang behövde ordnas. Det blev intensiv kvalitetstid där vi hann med det mesta ändå, grillning, mysfest, netflixtjockiskväll, utelunch i stadsbemärkelse. Ej tonfisk på påse i parkeringsficka alltså. Jag hann premiära en mjukglass och köra en söndagshandling på Coop med far och syster, även om det bara var en fredag.

Fina dagar med massa energi att se tillbaka på då det blir tungt. Tre veckor, sen är jag tillbaka!


| |
Upp