Bygdsiljum
Då kroppen redan på morgonen kändes sliten bestämde jag mig för en kortare etapp. Det började dåligt redan i Skellefteå med en avstängd väg pga motorcykelmanövrering..?
Fick dirigera om mig själv till en lång uppförsbacke som aldrig verkade ta slut, utan motsatsen. Den fortsatte i en lång rad av uppförsbackar utan tillräcklig lutning på andra sidan för att jag skulle få vila. Jag blev helt utmattad ganska snabbt och jag lovar att den sträckan är de långsammaste fem milen jag gjort hittills. Sen kom regnet, såklart. Carpade dagen ordentligt kan man säga, varenda droppe av den.
Frågor jag ställde mig under dagen:
Hur mycket kan det gå uppför utan nedförslöpa, UTAN att man ens är nära att passera trädgränsen?
Hur många dagar, statistiskt sett, har jag ens möjlighet till att se skymten av solen?
Vad händer om jag överstiger rekommenderad mängd Celsius?
Om jag lägger mig i diket på mitt liggunderlag, hur länge hinner jag powernapa innan någon ringer ambulans?
Ja, har ni svar kan ni ju maila mig på [email protected].
Tack.
Har ju förstått från början att dessa mentalt tunga dagar också kommer att infalla, men att den slog så hårt blev lite av en chock. Tog många pauser, åt mycket, lät tårarna bara rinna av mig när det behövdes, skällde på mig själv högt i skogen osv. Jag kom fram tillslut. Efter fem kilometer på storkornig grusväg.
Påminner mig själv om att kolla kartan hädanefter, inte snabbaste vägen på Google maps.
Jaaamen då är jag nog på rätt väg, skönt. Hörs.
Gooodmorgon Bygdsiljum, perfekt tältparkering vid badplatsen. Där kan en ju bada. Om det inte varit så pass kallt att campingansvarig inte ens lagt i bryggan ännu. Hallååååu sommarsverige!?
